Cantwin

Kom just hem från naprapat Jean. Äntligen! ÄNTLIGEN!
Känns det som att någon vet vad som är fel på mig.
Å äntligen, äntligen får jag se framemot NY-resan med glädje istället för oro!
JESS!

köpa britney biljetter till torsdag eller ej.


+ (plus)

jag är i helsingfors
resan dit är gratis
päronen bjuder på mat (ev. inträden till borgbacken)
gratis logi
jag kommer ångra mig om jag inte går
de kommer att bli KUUUL!
a+h och j ska gå så vi kan träffas efteråt och snacka fiilisen


- (minus)

jag måste gå själv
det kostar 100e (vilket är precis så mycket pengar jag lyckats spara ihop till NY-resan om åtta veckor)
mamma blir antagligen arg

jag dör av tristess.

21.00 Pappa sitter å ser på Allsång på Skansen. Jag frågar försiktigt om vi inte kunde byta och koll in MJs minnestund eftersom den är  "ones in a lifetime". Han snäser av mig och skrattar åt Robert Gustafsson parodi på dansband.

22.45 Pappa tar mig i handen och vi ber tillsammans den sista bönen som avslutar minnestunden. Pappa är helt förbryllad över att pressen har lurat i honom att MJ var ett freak när han egentligen verkar vara en reko typ. Han pratar på om hur vi inte ska döma andra och visa kärlek åt alla medmänniskor.

Thank you Michael Jackson. Your still changing people.  R.I.P.

jag har ett plåster i armvecket och en sjuk rygg. pikkatanten kollade om jag är gravid eller har reuma. nästa tisdag ska jag på röntgen. allt dehär känns lite onödigt.